Många är rädda för vacciner och vaccinkritik blir vanligare. Elevassistent Jennie Laakso, medlem i JHL, tar nuförtiden influensavaccin varje år och ser det som ett privilegium.
Åbobon Jennie Laakso, som är elevassistent, brukade inte tidigare ta influensavaccin. Eftersom hon i grunden är frisk, tänkte hon att hon inte behöver vaccin. Hon brukade inte ens vara förkyld.
Vändpunkten i hennes attityd kom för fem år sedan, då hon insjuknade i allvarlig influensa. Laakso berättar att hon var allvarligt sjuk i en månad. Endast symtomen för sjukdomen förändrades ibland. Hon vet inte hur hon blev smittad, men den kraftiga erfarenheten fick henne att stanna upp. Efter det har Laakso tagit influensavaccin varje år och varit frisk.
Det årliga influensavaccinet har varit föremål för mycket diskussion i Laaksos arbetsgemenskap i en skola i Åbo. Enligt Laakso finns det en bred skala av åsikter på hennes arbetsplats. Hon säger ändå att det funnits rum för åsiktsskillnaderna på jobbet och att de inte har orsakat konflikter mellan kollegor.
Hos dem har diskussionen om vacciner endast haft med influensavaccin att göra, och övriga vacciner har nästan inte alls varit föremål för diskussion.
”Vaccin är ett privilegium”
Vacciner, vaccinkritik och icke-vaccination har fått mycket publicitet under de senaste åren. Laakso tycker att det är upp till var och en att ta vaccin eller låta bli. Var och en har säkert motiveringar för det egna beslutet.
– Själv är jag inte vaccinmotståndare. Jag anser det vara ett privilegium att vi har möjlighet att ta vaccin, eftersom arbetsgivaren inte kräver det av oss. Ingen kan tvingas vaccinera sig, annars ignorerar man självbestämmanderätten, säger Laakso.
– Redan från första början har vacciner varit förknippade med olika rädslor.
Ändå gör de nya vaccinerna henne tveksam.
– Jag vill att vaccinerna först används några år, så att de konstateras vara bra och nyttiga. Jag skulle inte genast ta coronavaccin, eftersom jag vill vara säker på att vaccinet är tryggt, säger Laakso.
Vacciner orsakar rädslor
Olika rädslor och bekymmer som har med vacciner att göra har blivit bekanta för specialforskare Jonas Sivelä. Han forskar i olika attityder som har med vaccination att göra vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). Då han själv pratar om temat, använder han helst begreppet vaccinationsförtroende, som har en positiv klang.
– I Finland är vaccinationsförtroendet högt, men tidvis kan vacciner också förknippas med tveksamhet. Redan från första början har vacciner varit förknippade med olika rädslor, berättar Sivelä.
Då det gäller vacciner och misstankarna kring dem är det centralt att vacciner inte fungerar på samma sätt som vanliga mediciner, säger Sivelä. Ett vaccin tas på förhand, medan en vanlig medicin tas för att bota en redan befintlig sjukdom. Säkerhetsrelaterade frågor har också varit centrala och orsakat bekymmer.
Många kommer fortfarande ihåg hur svininfluensavaccinet orsakade narkolepsi. Frågorna om vaccinernas trygghet har också fått vind i seglen av de falska uppgifter som en gång publicerades om faror med vacciner. Att totalt dementera uppgifterna har varit mycket svårt.
Bra vaccinationstäckning i Finland
Sivelä säger att fenomenet vaccinmotstånd måste tas på allvar också i Finland, även om man här har ett högt förtroende för vetenskap, hälsovård och myndigheter.
Sivelä berättar att en del människor är intresserade av att läsa vaccinkritiskt innehåll på nätet. Webbplatser där man sprider konspirationsteorier har fått publicitet, men i verklighet är de webbplatserna väldigt marginella enligt honom. Även om man då och då ser häftiga rubriker om vaccinkritik, är vaccinationstäckningen i Finland jättebra i genomsnitt. Med andra ord har en mycket stor del av befolkningen blivit vaccinerad.
– Man ska också beakta att icke-vaccination och vaccinkritik inte är samma sak. Varierande mänskliga och praktiska orsaker kan ofta vara anledningen till att inte ta vaccin, då man till exempel inte orkar anstränga sig. Ibland kan det också vara svårt att boka tid till influensavaccin, och det kan av praktiska orsaker vara svårt att nå vaccinationsstället, betonar Sivelä.
Många glömmer också bort vacciner och det kan även finnas en medicinsk orsak till att man inte har blivit vaccinerad, såsom en sjukdom som hindrar en från att ta vacciner. Enligt Sivelä förstår människor hurdan hälsomässig betydelse vacciner har för personen själv, personens barn och för hela befolkningen, och de brukar vaccinera sig.
Vaccination skyddar andra
Ibland är det svårt att påvisa den direkta nyttan med vaccination hos en enskild person. Vid sidan av de vaccinerade skyddar vaccinet också den övriga befolkningen, då det cirkulerar färre bakterier och virus och då en tillräckligt stor del av människorna har motståndskraft mot sjukdomen. De vaccinerade skyddar dem som inte har kunnat vaccineras och som har låg motståndskraft. Å andra sidan får också de vaccinerade bättre skydd tack vare gruppskydd.
Sjukdomsepidemier kan endast kontrolleras med en tillräckligt hög vaccinationstäckning . Sjukdomarna kan också återvända om tillräckligt många i befolkningen inte har vaccinerats. Mässling är ett exempel på en sjukdom som nästan har försvunnit i Finland, men några fall förekommer då och då. Smittfall från utlandet kan sprida sig om befolkningen inte har vaccinerats mot sjukdomen.
Laakso uppmuntrar också andra att ta vacciner, eftersom det enligt henne handlar om var och ens eget ansvar. Som mamma till två söner anser hon att vaccinationsprogrammet för barn borde vara obligatoriskt för alla. Hon tycker att föräldrarna med god anledning kan anses vara ansvarslösa om de inte låter sina barn få de här vaccinerna.
– Jag jobbar med barn med svåra utvecklingsstörningar. Många av dem har sjukdomar relaterade till någon annan sjukdom. Därför vill jag för min del trygga deras hälsa genom att vaccinera mig. Då har jag också själv ett bättre samvete, berättar Laakso.
Laakso har jobbat för Åbo stad i över tio år. Hennes nuvarande arbetsplats är skolan Luolavuoren koulu. Laakso har också jobbat utanför klassrummet, eftersom jobbet tidigare innebar hembesök hos elever.
Även om jobbet som elevassistent inte kräver regelbundna influensavacciner, har man ibland önskat att de anställda tar vaccin.
Lagen om smittsamma sjukdomar förpliktar
Många av JHL:s medlemmar har blivit bekanta med influensavaccin i och med lagen om smittsamma sjukdomar, som trädde i kraft 2017. Paragraf 48 i lagen förpliktar arbetsgivarna vid verksamhetsenheter inom social- och hälsovården att se till att de som jobbar med patienter och klienter som hör till riskgrupper har vaccinationsskyddet i skick.
Lagen kräver att de anställda har ett vaccinationsskydd mot influensa och att de som vårdar spädbarn har ett skydd mot kikhosta. Då influensasäsongen börjar, får fackförbundet regelbundet frågor om huruvida en arbetsgivare kan förplikta en anställd att ta influensavaccin.
Enligt Anne Ranta, expert på arbetslivsfrågor, rekommenderar JHL starkt att man tar influensavaccin. Hon betonar individens ansvar då det gäller att ta vaccin. Ranta har kännedom om att anställda ibland har varit tvungna att byta bransch eftersom de inte är vaccinerade av hälsoskäl. Lagen möjliggör ändå att en anställd inte är tvungen att ta vaccin om vaccinet sätter personens hälsa i fara.
Vaccination eller genomgången sjukdom är en uppgift som gäller arbetstagarens hälsotillstånd. Arbetsgivaren har ingen rätt att behandla arbetstagarens hälsouppgifter utan tillstånd från den anställda. Ibland har en sträng tolkning av lagen om smittsamma sjukdomar orsakat problem på arbetsplatser.
– Icke-vaccination kan inte vara en direkt orsak till upphävning av anställningsförhållandet. Man måste fundera på om den anställda till exempel kan flyttas till andra uppgifter, berättar Ranta.
Till exempel på en mycket liten ort är det inte alltid möjligt att flytta en anställd till andra uppgifter. Ranta påminner att också användning av skyddsutrustning måste övervägas som ett alternativ. Hon konstaterar att man inom vårdarbete kunde förutsätta vaccinering redan före lagen om smittsamma sjukdomar trädde i kraft.
− Icke-vaccination kan inte vara en direkt orsak till upphävning av anställningsförhållandet.
JHL betonar att lagen om smittsamma sjukdomar inte har stiftats för att försvåra arbete. Det är frågan om allmän säkerhet. Med lagen kan man skydda människor, och arbetsgivarna ansvarar för hälsosamma och trygga arbetsplatser.
−Arbetsgivaren måste tillsammans med arbetshälsovården utvärdera hurdana risker som förknippas med arbete, samt ta reda på vilka anställda som hör till riskgrupper, berättar Ranta.
Coronavaccinering inleddes
Förra året väntade världen på ett vaccin mot coronaviruset, men enligt Ranta har vaccinet inte ännu väckt frågor i fackförbundet.
Flera läkemedelsbolag har hållit på att utveckla ett vaccin mot coronaviruset. Över 200 vaccinkandidater har varit under utveckling, men endast en del av dem har gått vidare till undersökningar som görs på människor.
Det första partiet coronavirusvacciner anlände till Finland under julhelgen, och vaccinering inleddes den 27 december. Enligt THL blir vacciner tillgängliga efter hand under det här året.
THL har två gånger utrett hur intresserade finländare är av att ta coronavaccin: i våras var det 70 procent och i november-december 64 procent av respondenterna som tänkte ta vaccin.
– Inom småbarnspedagogik har man inte ännu upplevt att icke-vaccination av barn skulle vara en värst stor risk.
I JHL har vaccinfrågorna tills vidare haft att göra med influensavaccin. Även om lagen om smittsamma sjukdomar har lyft fram vaccinfrågan inom social- och hälsovården, berör icke-vaccination som fenomen också många andra branscher i JHL. De som jobbar nära andra människor, till exempel i skolor, inom vården eller inom småbarnspedagogik, kan vara i fara om de som vårdas inte har vaccinerats mot smittsamma sjukdomar.
– Inom småbarnspedagogik har man inte ännu upplevt att icke-vaccination av barn skulle vara en värst stor risk som ökar den etiska belastningen i arbetet, berättar Ranta.
Olika attityder mot vacciner kan ändå orsaka konflikter och rädslor eller anklagelser på arbetsplatser ifall alla inte delar samma värderingar. Ur arbetsgivarnas synpunkt kan icke-vaccination medföra sjukfrånvaro och ekonomiska konsekvenser.
Vaccin sparar samhällets pengar
Överläkare Ulpu Elonsalo är ansvarig för styrning av det nationella vaccinationsprogrammet vid THL. Vaccinerna i det nationella vaccinationsprogrammet är avgiftsfria, och målet med dem är att skydda befolkningen mot olika sjukdomar som kan bekämpas med vacciner.
– Genom att agera ansvarsfullt kan man skydda andra, eftersom till exempel kikhosta är en livsfarlig sjukdom för spädbarn.
Hon betonar hur trygga vaccinerna är och hur det görs ett grundligt arbete i Finland innan ett vaccin tas med i vaccinationsprogrammet.
– Genom att agera ansvarsfullt kan man skydda andra, eftersom till exempel kikhosta är en livsfarlig sjukdom för spädbarn, berättar Elonsalo.
Med hjälp av vaccin kan man också styra samhällets medel till annat hälsoarbete då det inte blir så dyrt att bekämpa infektionssjukdomar.
– Fördelen med vaccination för en enskild människa är att man själv inte insjuknar i en allvarlig sjukdom. Det är viktigt att människor skyddar sig med de vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet, säger Elonsalo.